Det känns rätt overkligt att jag någonsin skulle lyckas få till något som ser ut som magrutor. Skulle någon ha sagt till mig när jag gick i högstadiet att jag skulle träna så många gånger i veckan som jag gör nu så hade jag asgarvat. Jag hatade att träna, var vig som ett kylskåp och idrott i skolan var värre än stanken av kobajs.

Nu har jag exakt tre veckor på mig att tappa litervis med vätska som jag har dragit på mig sen jag bytte kost. Sen blir jag sur på mig själv om jag inte blir av med lite döfett i alla fall. För den som har missat så ska jag bo i New York och äta fet mat i en månad, så därför ligger jag i med hårdträning. Kan inte fatta att det bara är tre veckor kvar!

Önska mig lycka till!

Snacka om att jag känner mig stolt när jag äntligen kan lyfta på och av 20-kilosvikter. Jag kom ihåg när jag började träna på SATS och fick be någon av de stora och starka att lyfta ner de där monstervikterna åt mig, som tidigare person lämnat åt mitt öde. Som om jag någonsin skulle kunna lyfta av den utan att tappa den på mig själv. Men vet ni? Nu är jag stor och staark.

Oakley yoga capri är de skönaste brallorna jag någonsin tränat i! Kan ha varit en av mina bästa investeringar i USA förra året. Jag använder dem till all typ av träning.

I måndags kom jag fram till att jag tränar som en mes. Jag kör ju inte slut på mig själv på gymmet längre! Nu får det vara slut på mjäkpass och in med mer crossfit och ut och springa med border collien. Sagt och gjort. Nu sitter jag som förlamad med träningsvärken från helvetet och kan knappt sätta mig ner på egen hand. Blev töntigt nog tvungen att hoppa roller derbyn ikväll. Synd, eftersom jag verkligen var sugen på att provrulla på golvet som vi även ska ha match på den 19 maj. Men kan jag inte ens sätta mig ner så kan jag knappast åka i derby stance (tänk sittande stolen) Jag har dock inte legat på latsidan för det. I eftermiddags satt jag nämligen i möte med tryckeriet och diskuterade priser för eventuellt fortsatt sammarbete av tröjtryckning. Jag är så pepp på lagtröjorna nu!

Jag igår.

Ishockeybilder kanske inte är sådär jättepopulärt numera, men vad sägs om roller derbykort?!

Mitt derbynamn och spelarnummer: JP #37

"Visionen för Swayze's Quad Skate Crew är att vi så fort vädret tillåter börja träna rullskridskodans utomhus på lördagar eller söndagar. Vi kommer att ha hög musik och dansa till hits från 1978-1986 (typ). Vi kommer också satsa på 80-tals looken fullt ut med färgglada trikåer, dansdräkter och stort hår (osv, osv!!!!!).

Alla kommer att vara välkomna. Våra dansrutiner kommer att vara enkla och till en början fokusera på klassiska synkroniserade 80-tals danssteg. För många kommer det vara som att dansa med riktigt tunga skor men med tiden kommer fotarbetet bli mer avancerat. Dansrutinerna kommer att vara enkla med mycket passion, speciellt med överkroppen och därför kommer alla nivåer av dansare alltid kunna vara med. Vi kommer också att syssla med freestyle dans och lära varandra nya danssteg och hänga och ha trevligt.

Denna sport kallas Jam skating. Vi kommer att lära varandra eftersom alla kommer att vara nya.

Vi kommer att starta en förening och efter sommaren kommer de som vill fortsätta dansa, att träna i lokal. Men utomhusaktiviteterna kommer ALLTID vara öppna för alla som bara vill hänga på och dansa lite."

Det blev en lång träning igår med först jam skating och därefter roller derby! Men jag hade sjukt roligt rakt igenom. Vi tränade på olika typer av fall igår och det är alltid lika roligt! Så det som sker på bilderna nedan är inte bara vi som är klumpiga. ;) Även om det ser rätt lustigt ut. Man ser ju helt... magisk ut med tandskydd. Kanske borde byta till vitt så det ser ut som att mina tänder är jävligt shiny, istället för att se helt tandlös ut i det svarta.

Tanken är att träffas, ha skitkul och skaka loss på rullskridskor till hög 80-talsmusik! Det spelar ingen roll vad för tidigare erfarenheter du besitter eller hur ofta du har möjlighet att medverka. Så fort det blir varmt så kommer vi att hänga utomhus och dansa. Förstås i tillhörande 80-talskläder!

Denna sport kallas Jam skating. Tro mig - sport har aldrig varit roligare!

Jag skrev för ett tag sedan att jag skulle hämta ut ett paket med något Derbyrealaterat. Det var ett par toe guards med kopparstjärnor. Nu har jag tyvärr inte kunnat sätta fast dem på mina egna rullskridskor, då mina tåstopp visade sig vara för korta! Men nya, längre tåstopp är på väg.

Toe guards är, som man hör på namnet, skydd för rullskridskornas främre del. Vid fall och liknande så skrapar framsidan av skon i marken och lämnar fula märken, som till slut blir till skador. Så vill man ha något lite mer flådigt än silvertejp på framsidan så kan man köpa sånna här!

Foto: DerbyVixen

Alltså fy fan. Snoret skvalpar i hjärnan och min kropp är vätskefylld till max. Trots träning och rätt kost så envisas kroppen med att behålla all vätska från tidigare kolhydratsfrosseri. (Kolhydrater binder vätska) Jag inbillar mig att det skvalpar om mig när jag går. :) Det är i alla fall ett gott tecken på att jag är förkyld, inte ska träna och att jag behöver sluta tänka på vad jag äter. Hur länge och hur många gånger kan man egentligen förlora mot sig själv? Sist jag såg ut som jag egentligen vill var i början av juli förra året. Så nu har jag gått runt missnöjd med mig själv i åtta månader. Nu är det dags. Någonting säger mig att det kommer att bli lättare nu när det äntligen finns lite solljus. Jag blir liksom mig själv igen då. Ska ju även påbörja ytterligare en aktivitet i rörelse. Rullskridskodans med start den 13 mars. Det kommer bli grymt!

Vi hade scrimmage i lördags. Enbart för oss själva och alltså helt utan publik. Vi var precis så få så att alla fick rulla hela tiden! Annars brukar man byta av varandra på bänken, vilket är rätt skönt. Inte för att det är någon fara med min kondition, men jag har haft en manlig förkylning nu i veckan, vilket har satt sina spår på andningen. Men det gick bra ändå och vi har nog aldrig garvat oss igenom en match som i lördags! Jag gjorde en riktigt hej-kom-och-hjälp-mig-jag-är-dum-i-huvudet-grej och körde på som satan, före packet och out of pack. Istället för att bromsa så gasade jag av planen. Tur att vi var utan publik. ;)

Jag har i alla dessa månader vägrat att vara jammer! (den som åker runt banan och plockar poäng) Som jammer är man ju rätt utsatt för att få hårda tacklingar och jag är rätt feg fortarande. Men nu fick jag tummen ur röven och provade! Två jam på raken dessutom! Jag vet och har alltid vetat att jammer är min position i Roller Derby. Jag har bra uthållighet, är rätt smidig och snabb. Men är för feg!

Jag hade planer på att träna på att vara jammer nu under vårat boot camp här i helgen, men blev bortbjuden på en resa. Roller derbyn har satt så djupa spår i mitt liv att jag övervägde att tacka nej till resan! Det är kärlek!

Jag har nog aldrig varit med vid ett träningstillfälle där vi var så få som igår. Fyra stycken var vi totalt, varav en var tränaren och en annan en gamling inom roller derby. Så med andra ord var det lite svårt att snacka taktik inför lördagens scrimmage. Vi tog oss istället tid till att träna praktiska grejer som exempelvis t-stop (ett sätt att bromsa). Jag satsade lite extra på att träna crossovers - fast åt fel håll. Det är en sak att lära sig att göra det åt det håll som man åker på banan. Men att sen åka åt andra håller och byta ben - det blir helt fel! Men igår släppte det! Det handlar verkligen bara om att släppa spärren och våga. Nu vågar jag!

Här nedan ser ni vad en crossover är. Kort och gott lägger du ena benet över det andra. Detta gör man för att öka hastigheten, samt att det går bra mycket smidigare att ta sig fram när banan svänger.

 

Idag har jag dessutom fått hem ytterligare en avi. Så innan derbyträningen ikväll så ska jag hämta upp paketet hade jag tänkt. Även detta paket är derbyrelaterat!