Att låta sig intervjuas

Jaha, sa jag inte att jag skulle lägga av med att låta mig intervjuas? Äsch, jag ska inte gräva ner mig när jag inte ens vet hur slutresultatet blir. Om jag mot all förmodan beslutar mig för att ställa upp på intervjuer så vill jag alltid läsa igenom texten innan den publiceras och det fick jag självklart nu med. Men... inte ett ord var mitt och det hade blivit hus i helvete om artikeln publicerats med den texten. Egentligen är texten inte hela världen så, men det är inte mina ord och den får mig att framstå som att jag går runt och tycker synd om mig själv och förväntar mig negativ uppmärksamhet i yrkesbranchen. Det stämmer verkligen inte! Men åter igen och viktigast av allt, jag kan inte stå för texten så som den ser ut nu, eller tja, jag bad om att få den omskriven. Nu hinner jag dock inte läsa texten innan den går i tryck vilket ger mig rätt ont i magen.
 
 
Jag är faktiskt inte så arg som jag låter. För att vara ärlig så fick jag nog ut allt genom att skrika på människor på tunnelbanan som gjorde narr av en cp-skadad, men det var bara en dröm! Nu ska jag väcka hundarna och ta ut dem på en promenad. Själv har jag varit uppe sen klockan sju imorse. Sovmorgon!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback