Så fort man är tyst tror alla att det är något brutalt fel på en. Jag blir bara irriterad över att människor inte ger sig heller.
Jaja, hur som helst har min tystnad istället gått och vänt om till irritation. Så nu tänker jag vara sur och ledsen för mig själv. Precis som en tjej skulle ha gjort, och jag är ju en sådan tjej! Egentligen skulle jag behöva dra ut med brudarna, ha filmkväll med dem eller vad som helst. Det hade fått mig på humör igen.

Jäklar vad jag känner igen det här, och jag hatar det!
Imorrn ska jag iväg och jobba, kommer förmodligen vara för trött för det. Och jag känner att jag bara är ivägen här just nu. haha, jag är världens tråkigaste flickvän. Jag skulle lätt ha dragit iväg någonstans nu, om det inte hade varit för att jag ska upp tidigt imorrn. Kan inte heller äta som vanligt längre då jag förmodligen är alergisk mot något jag inte känner till och får så ont i magen att jag hellre skulle välja att skjuta mig själv i huvudet än att stå ut med det. Så ut och äta är ju inte heller någon idé för då blir det förmodligen bara som i tisdags när vi fick åka hem bara för att min mage fuckade sig. Jag måste anses vara den jävligt tråkiga flickvännen som bara vill dra hem med killen. Men det är ju för fan min mage det är fel på. Människor slutar ju tro på mig, alternativt tro att jag bara fejkar för att få folk att tycka synd om mig. Jag skulle göra PRECIS vad som helst för att få tillbaka en bra mage igen. Förmodligen är det väl jag som trashade mitt matsmältningssystem för, så jag har väl bara mig själv att skylla.

Och förövrigt behöver jag inte fler dryga kommentarer här av folk.
Så fort jag har fått tag på en vanlig hederlig skrivbok som INTE kostar 119 spänn, så är det slut på sånt här tjafs.

Man skulle ta och bli rik och berömd, eller åtminstone rik.

Som vanligt är jag dum och sitter vaken alldeles för länge och börjar få ont i hjärtat.
Jag vet inte ens varför jag började skriva, kommer ändå ingen vart. Och jag förstår inte varför jag ständigt hakar upp mig på saker och blir ledsen.

Det blåser aldrig lika mycket här i hemma i stan som det gjorde i huddinge. Det slog mig nyss. Visserligen är det ju inte så konstigt då det är höga hus som skyddar oss från vinden, vilket det inte gjorde i villaområdet. Trodde ibland att fönstrerna skulle blåsas sönder. Det lät så i alla fall.
Efter vidare spekulationer har jag nu kommit fram till att alla piller gör mig hatisk. Tog en paus och började idag igen. Och efter kanske sex timmar ville jag utan någon riktigt bra anledning slakta hela världen igen, precis som det brukar vara. Jag älskar att vara kvinna. Man skulle ju kunna tro att jag har konstant PMS, men så är det nog inte. Världen är bara fantastiskt dålig på att anpassa sig efter mig. Det tror jag det. Men det är bra att jag laddar upp allt hat, för jag vet precis vem som ska utsättas när jag väl kokar över. Och det bästa är att alla står på min sida!

Sitter och tittar på justin  på mtv, ja, jag sägert.
Vad ska man annars göra en natt som denna. Gör ju inte ont i ögonen i alla fall.
Jag är trött som satan! Jag vill vara ifred.