Jag blev alldeles varm i hjärtat igen när jag nu efter ett par år plockade fram mina skivor med Antony and the Johnsons.
Orkar inte riktigt bry mig mer om annat.. även om detta är ett tillfälligt plåster på såren.
I själva verket har jag varit rädd i en del dagar nu.
Vet inte om jag klarar förändring.. vilket mycket helt klart är på väg mot.

Så fort jag har styrt upp allt så ska jag lägga av med att ha så mycket "måsten" under fritiden. Jag behöver mer tid för mig själv när jag kommer hem och stänger dörren om mig. Ikväll ska jag låta mig själv vara ifred tror jag. Trots att jag inte borde. Ifred kan lika gärna innebära en kväll tillsammans med chai. Ifred från dreads, jobbsökande, städning och tvätt.

Annars mår jag helt okej. Jag får ju jobba massor och kan ta bussen hem och känna att jag faktiskt gör någon nytta någonstans. Fantastiskt. Jag vill stanna kvar..
Tror faktiskt inte att jag kan hantera ett "nej tyvärr, vi kan inte erbjuda en anställning i höst".

Antingen är det åska eller så flimrar det för ögonen. Dags att bestiga coop och inskaffa något som är värt att kallas middag. Godnatt