Vi gick förbi en kohage som låg mellan två skogspartier och Randy, fegisen till hund ville gå väldigt nära mig när vi rörde oss närmre kossorna. Jag klandrar honom inte, för så som de följde honom med blicken så hade jag själv blivit rätt rädd. Nej då, så farligt var det inte. Vi kan ju inte gå och undvika alla djur som lever bara för att han tycker att det är lite läskigt. Nu är han ju till och med polare med en katt här inne på söder, så framsteg har han gjort. ;)

 

Vi kom hem med lite kantareller och jag som trodde att de andra var ute efter lingon. Blir dock till att vänta några veckor till innan det är dags för den riktiga trattkantarellhetsen. Jag vill stasha upp mig på mer torkad svamp, inte för att vi har hunnit göra av med allt av förra årets skörd. Bra att ha!