När jag vaknade imorse och upptäckte att det fortfarande var mörkt i rummet var min andra tanke att somna om igen. Min första tanke var "kisspaus!". Tyvärr så tvingades jag upp ur sängen efter ett långt sökande efter en toalett med lås på dörren, utan att lyckas. Varför kan man inte vakna upp direkt istället för att drömma om befrielse från en exploderande urinblåsa? Hur som helst så passade jag på att titta på klockan när jag ändå var i farten och upptäckte att klockan var 10! Det är okej att sova länge på semestern, men vårat rum var ju kolsvart. Jag drog undan gardinen och såg ett grått tak samt en kissande himmel.

 

På tal om dåligt väder...

 

 

 

Det här var i förrgår om jag inte minns fel. Från ingenstans så öppnade sig himlen och regnet vräkte ner. Jag, Chai och fyra andra fastnade vid dörringgången till Staples när vi sökte skydd från vattnet. Sen kom åskan... sen vind... sen hagel. Åskan kom slutligen så nära som precis ovanför våra huvuden och haglet blev större och större och till slut så stora som de jag håller i handen. Jag var på riktigt rädd! Kanske har jag inte sett mycket i mitt liv, men det här är det värsta väder jag någonsin har upplevt! Brandkåren åkte förbi oss massvis av gånger, så jag misstänker att det var större kaos någon annanstans.

 

Amerikaner är precis som i film. Så om det här skulle vara världens undergång så har man ju i alla fall blivit bästa vän med fyra främmande personer på bara några minuter. För det är så de beter sig. Man önskade någon lycka till som verkligen var tvungen att springa vidare och hälsade välkommen till nästa ny som sprang in för att ta skydd. Jag undrar hur människor hade betett sig i en sådan situation i Stockholm.

Idag har vi åkt iväg på en riktig secondhandutflykt. Tanken från början var att åka och kika in på Beacon's closet som jag sen tidigare har hört så mycket gott om. Det sades vara ett riktigt second handparadis.

Men nu ska jag tipsa om en annan vintagebutik som låg alldeles i närheten, som vi hittade av en slump. Det är en halvstor och rätt mysig butik som innehåller allt från damkläder, herrkläder, smycken, skor, väskor och solglasögon. Bara fönsterna i sig drar till sig uppmärksamhet och jag kan lova att kläderna och priserna inne i butiken inte heller är en besvikelse. Du kan hitta precis samma plagg här för $10 som du hittar inne på Beacon's för $15. 

 

Jag kom därifrån med en väldigt söt ljusrosa klänning. En helbild på klänningen spar vi till en annan gång. Det blir ju lite roligare att bära den när inte alla redan har sett hur den ser ut. ;)

 

 

 Subway: L train - Bedford 

Igår åkte vi, med hjälp av Rob, till akuten. Man skulle kunna tro att det skulle bli en lika lång väntan som det alltid blir på akuten i Sverige. Men nope. Två timmar totalt tror jag att det gick på.

 

Jag hann få rätt ont i magen när vi placerades i ett "rum" med väggar av tyg. Dessa tygväggar gör att patienterna blir båda osynliga och gör att ljudet isoeras så att ingen hör. Det gick ju inte att låta bli att lyssna på en snubbe som försökte trösta sin halvdöende mormor som låg i en säng precis bredvid mig med bara ett tygstycke emellan.

 

Jag tror i alla fall att så fort vi klev in i detta stora rum med patienter och doktorer så lyste vi nog upp hela tillvaron med våran kroppskonst. Mitt hår verkar vara en stor glädjespridare.

 

Sen när räkningen kom så var det inte lika trevligt längre.

10.000 kr.

Airbnb är en bra sida om du vill hitta en egen lägenhet, rum eller soffa att sova i när du är på semester. Där fick vi tag på lyan vi bor i nu.

 

Det är betydligt mycket dyrare att få ett helt eget ställe, så vi fick nöja oss med ett rum. Vilket så här i efterhand inte var så dumt eftersom killarna som bor här aldrig är hemma. Rummet intill vårat hyrs ut till andra gäster, men folk som bor där ser man knappt skymten av då de har eget badrum och för stunden står det helt tomt i väntan på nya gäster.

 

En sak som är riktigt, riktigt märklig är att lägenheten under våran är till salu. Lägenheten ägs av en cancersjuk människa och eftersom mäklaren tycker så synd om denna människa och absolut inte vill störa denne mer än nödvändigt så sker visningen i lägenheten som vi bor i. Detta sker mestadels dagtid när vi ändå inte är hemma, men igår när chai hade hög feber och låg i sängen så envisades kärringen med att visa upp vårat sovrum ändå. Jag själv stod med ryggen mot dem i ett linne och såg rätt trailertrash ut. Nu har hon bara med sig en åt gången som hon visar lägenheten för, men ändå. De eventuella köparna måste ju också känna sig rätt obekväma med att klampa in så där.

 

Nu fick vi alldeles nyss en ac! Wohoo! Det har varit sjukligt varmt i vårat sovrum!

Jag tycker att det är rätt spännande att man kan komma på sig själv med att sitta och klia och klia på en fläck på sin kropp för att sedan undersöka den och inse att det inte finns något synligt bett. Mitt lillfinger är nu så svullet och gör så ont att jag har svårt att böja det. Jag har flertalet kliande uppsvällda punkter som ser ut som myggbett. Men ändå så finns det inte en enda synlig mygga. Okej för att myggor är äckliga, men då vet jag åtminstone vad det är som kliar! Experten säger att det dock inte ska vara bedbugs. Tack och lov!

För tillfället är vi fast i lägenheten med min dödssjuka man. Det är ju rätt trist för hans del att vara fast med mig här som inte ens vet vilken adress vi bor på, eller har en telefon som det går att ringa ifrån. Jag vet knappt om jag skulle hitta tillbaka om jag gick ut för att handla mat. :) Så nä, jag är ingen bra flickvän.

 

Något som de flesta inte verkar veta är att jag har gått runt utan tatueringar i nästan 25 år. Många tar för givet att jag har hela kroppen gaddad eftersom mitt utseende är så extremt i övrigt. Det står till och med på internet att jag driver en cool tatueringsblogg. Hur många gånger har jag skrivit om mina tatueringar? Aldrig, eller hur? Jag har till och med blivit erbjuden att bli sponsrad, tack vare mina tatueringar.

 

Även om jag väljer ett extremt utseende så betyder det inte att jag är dum i huvudet. Det är inte så att jag hoppar på första bästa tatuerare. Andra hade tackat ja utan att blinka till gratisgaddningar, men jag har tackar nej då de inte har haft den tatueringsstil som jag har varit ute efter. Även om det har varit duktiga tatuerare. Nä, jag har alltid sagt till mig själv att jag ska vänta med att gadda mig då jag inte vill sitta och visa upp alla mina misstag som 17-åring på fyllan. Vilket jag och andra sidan börjar tro är halva grejen för en del människor. Det verkar vara lite häftigt att ha varit ung och dum.

 

Men vet ni vad? Nu har jag väntat i 25 år och hittat rätt tatuerare och åkt så långt bort som till USA för att få den gjord. Här under kommer bilderna från första sittningen på ca 8 timmar.

Men så klart, det kommer alltid sitta folk och tycka att "du kommer att ångra dig". Eller helt enkelt inte ha samma smak som jag och tycka att det där var väl en töntig idé på motiv. Då kan man istället ta sig en titt på tatuerarens otroliga jobb. Blommorna är så sjukt detaljerade med ådror och allt. 

 

Vi fick ingen bild på all som blev färdigt denna sittning. Blomman uppe på axeln blev nästan klar också, men efter sju timmar hade jag det rätt kämpigt så det fanns inte en tanke på att fota under sista timmen. Så nej, tatueringen är inte färdig än.

 

Nu har jag köpt mig en ny kamera. Det blev en Nikon 1 J1, som säkert rullar som reklam i svensk tv fortfarande. Velade lite fram och tillbaka om jag skulle köpa en i färg, men det blev en svart. Jag valde även att köpa till pannkaksobjektiv, den allra minsta varianten som tar mindre plats i väskan. Jag kan rekomendera att köpa till uv-filter till objektiven för att skydda linsen. De kostar nästan ingenting och går ju att byta ut om det skulle bli en repa eller så.

 

Nikon 1 J1 är en lite mer avancerad kompaktkamera skulle man kunna säga, med utbytbara objektiv.

 

 

 

Vi tog en taxi till B&H igår efter att vi fått i oss clubmackor på 7A i east village. B&H är verkligen en upplevelse för sig som nästan är ett måste när man är på besök i new york! Det är världens största fotoaffär som drivs av judar. Butikens öppettider är därför anpassade efter deras högtider. 

 

All personal är grymt kunniga på sitt område och är ärliga. De försöker inte pracka på dig det dyraste, utan kan ärligt säga när de tycker att den billigare kameran är minst lika bra som den dyra. Sådant gillar jag.

 

När du har fått den hjälp du behöver och har bestämt dig för vad du ska köpa så skiver de ut ett papper åt dig som du i sin tur tar med dig till kassan här på bilden under.

 

Här får du lägga till lite smått och gott som minneskort och sådant som du kan behöva, samt lämna uppgifter om dig själv och om det är någon extra försäkring du vill lägga till. Sen packas alla saker ner i en grön låda som rullar vidare på band upp i taket som syns på bilden nedan. Det är som en tomteverkstad med gröna lådor som rullar åt alla håll i hela taket inne i butiken. När du är klar i denna kassa får du ett kvitto som du tar med dig till ytterligare en kassa där du betalar.

 

 

När du har betalat i nästa kassa får du ett pick up-kvitto som du tar med dig till upphämtningsstationen.

 

När den gröna lådan rullat i mål så packas sakerna ner i en B&Hpåse som du får i utbyte mot ditt pick up-kvitto. Påsen lämnas över till dig av en ståtlig herre i tinninglockar.

 

Man kan lätt få för sig att det ska vara svårt att fatta hur systemet fungerar, men det är väldigt enkelt, smidigt, samt att de är väldigt hjälpsamma!

 

Hur bilderna blir med kameran får ni se nu framöver då jag byter ut iphonekameran mot denna.

Vi besökte Paragon Sport här i new york igår, vilket är en stor butik inriktad på många olika typer av sport. Jag för min egen del var där för att köpa med mig nya knäskydd och träningskläder, men eftersom personalen som hjälpte mig var otrevlig så ville jag inte köpa mer än ett par löpartights. Borde dock köpa fler träningsbhar, men det är ju så tråkigt! All heder åt tuttar, men inte att köpa kläder till dem!

 

Nu menar jag inte att all personal där inne var otrevliga! Faktum är att många var riktigt kunniga på det då sålde.

 

Mina träningsskor där hemma är verkligen helt slut. Jag har tränat så mycket i dem att de håller på att falla i bitar! Så trots att jag redan köpt mig ett par fivefingers för träning så tog jag mitt förnuft till fånga och bestämde mig för att köpa riktiga skor också. Jag är ju ute och springer mycket och jag vet ju inte än hur jag kommer trivas att springa i fivefingers.

 

De väger i princip ingenting och sulan är tunnare än vad jag är van vid. Men jag tror att de kommer vara grymma att springa i. Sen tänker jag inte ljuga om att jag är rätt nöjd över att de är färgglada då löparskor ser så förbannat dassiga ut i vanliga fall. Jag får bara upp en bild av synthare med gympaskor framför mig när jag tänker på det... hu! (Ni vet alla dessa som lägger ner tusentals kronor på klubbkläderna, men avslutar sin outfit med gympaskor)

 

Känns riktigt bra att få komma hem med nya träningskläder för det kommer göra att jag blir ännu mer motiverad till att sätta igång att träna igen.

Igår gjorde jag två riktiga shoppingfynd. Ett par Adidas Y3 samt ett par fivefingers.

 

Inte trodde jag att jag någonsin skulle få glida runt i ett par svarta finskor för 480 $. ;) Skorna är som plockade ur en framtidsfilm också. Det gillar jag! Fivefingerskorna vill jag inte ens prata om! De är helt och hållet chais fel. :)

Nu har vi landat i new york, vant oss i värmen och känner att vi är hemma igen. Vi kom hit fredag eftermiddag, om jag inte har fel? Jag har varken koll på tid eller dag trots att vi inte alls har varit här länge. Trodde inte att jag skulle bli jetlaggad åt det här hållet, men tji fick jag.

 

Jag har snabbt hunnit inse att jag att är grymt missnöjd med mycket av mina kläder som jag har packat ner i resväskan! Målet är att absolut inte bränna armarna, så varför jag packade ner en massa linnen och tighta t-shirtar är ju ett mysterium. Jag är sjukt opepp på att ha tighta kläder i den här värmen och med de här matvanorna! Så nu får jag bege mig ut på jakt efter stora t-shirts samt en sax.

 

 

Så snart helgen är över så hade vi tänkt att dra till B&H och köpa en ny kamera. Jag har verkligen gett upp min kompaktkamera och systemkameran är på tok för tung för att bära med varje dag. Just nu blir det alltså bara bilder med min iphone, vilket är pinsamt! Fotografier i denna fantastiska stad ska tas med en riktig kamera. Jag hade hur som helst tänkt mig något mellanting mellan kompaktkamera och systemkamera.

 

Alltså, biobesöket på IMAX igår var sinnessjukt. Dels började bion 22.40 och jag var sovatrött redan innan vi satte oss ner i sätena med flottiga popcorn (med handpumpat smör, som ketchup på Mc Donalds), isläsk, samt CookieDough doppat i choklad. (GOTT) Jag svepte en liten flaska energidryck, vilket inte hjälpte mer än en halvtimme. Detta reulterade i att jag sov mig igenom en del av filmen, men jag missade ingenting! Att biobesöket var sinnessjukt var väl att ta i, men somliga amerikaner är ju precis som vi ser dem i film.

 

J.D: I hate that stereotype that black people all yell at movie screens, y’know? Like you go to see a horror flick and you’d be yelling like, “Don’t go in there, girl! Hes behind the door!”

 

DET ÄR PÅ RIKTIGT!