Mitt jobb känns som en jävla praktikplats i nian. Irriterande som fan. En arbetskamerat som jag fick träffa första gången idag (men som har jobbat där en längre tid) är piercad. Det finns verkligen ingen rättvisa!Jag fick ABSOLUT inte ha varken stav i läppen eller någon sten i näsan.
Inte konstigt att man bara känner sig som en värdelös praktikant.
Får jag inte betalt för mötet imorrn så vet jag inte vad jag gör. Jag är så jävla less på allt det här.
Ska se om jag vågar ifrågasätta saker och ting imorrn. Känner mig som världens största tönt.

Feber är på väg också, jag kan ju lika gärna gräva min egna grav.

Snart kommer hannahs blivande man hit. Jag ska färga hans hår svart. Ska nog sno lite svart färg och fixa till mina polisonger så de blir svarta igen också.

HUVUDVÄRK!