Jag har delat ut min blogg-adress, men folk har väl antagligen redan glömt.

Idag har människor roligt sverige över, på diverse stundentfirande. Själv sitter jag hemma, är sjuk och önskar att jag kunde ha dött istället. För det här suger.
Inte för att jag vet varför jag ville med ut, för det hela blir oftast bara en ångestkänsla av att inte höra dit. Och att det inte alls är mina vänner. Jag har lärt känna dem via andra.
Alla har sina internskämt, och jag blir bara en svans.. eller ännu bättre: Deras kompis flickvän! (= SVANS.)
Well.. that sucks.
De som står mig nära tar studenten när jag är på festival. Sweden rock är ändå det enda jag verkligen ser fram emot. Där vill jag stanna.
Människor förstår mig först när de hamnar i min sits. Annars får jag höra ständiga suckningar. 


Ungefär som det där irriterande skräpet som har hamnat i ögat och bara ligger och inte går att få bort. 
That's me.