Dagens arbete består av en massa löshår som ska bli till dreads. Känns otroligt segt, då jag egentligen vill ut från huset. Fan.
Lär ju gräva ner mig här, och det förvärrar bara allt. På fredag ska vi tydligen över till moster. Och där blir det ju inte direkt glädje i högsta grad. Sjukt deprimerande att träffa ledsna människor. Jag har tappat lusten till allt. Samt att inatt eller imorgon så kommer familjen hem. bleh bleh bleh. ångest.

Nu orkar jag inte ens träffa folk längre, jag blir bara för ledsen. Samt att man ibland inte kan känna sig mer oönskad gör inte att man känner sig bättre som människa heller.